Obehagliga känslor
Själv avskyr jag känna hat och bitterhet. Ändå måste man erkänna att sådana känslor poppar upp ibland. Hur konstigt det än låter så finns det något positivt med hat. Det är bättre än likgiltighet. Man bryr sig om vad som händer. Huvudsaken är att man inte utagerar hatet på sådant sätt att man skadar sig själv eller andra.
Om jag tycker mig känna hat från andra brukar jag säga att man inte ska bry sig om dumma människor. Jag gillar ordspåket "Älska dina fiender det tar kål på dem"
Tyvärr finns det händelser som visar hatet i det mest hemska absurda slaget. Närmast tänker jag på det som hände i Norge den 22:e juli förra året.
Jag tror och vet att man kan förvandla känslor av hat och bitterhet till konstruktiva förändringar för sig själv och andra.
Det här är ett svårt ämne tycker jag. Det som skrämmer mig är de tendenser jag ser där olika grupperingar uppmanar till hat mot olika grupper i samhället. Tycker mig också märka att många tyr sig till sådana hatgrupper utan att egentligen tänka efter vilka konsekvenserna kan bli.
SvaraRaderaSedan håller jag med dig om att vi har känslor som åker upp och ner, mellan ilska och upprördhet till sympati och värme. Och att detta är något som är bra och nyttigt - rätt hanterat naturligtvis. Begreppet "hata" är för mig mycket starkt. Vet inte om jag någonsin känt riktigt hat mot någon - däremot heligt förbannad - men det är kanske samma sak.
Ha en bra helg!
Hej Gubben
RaderaVi tycker i stort likadant i den här frågan. Om man själv vill må bra kan man inte gå omkringa och hata.
När det gäller mycket extrema politiska grupper är det lika illa vilken sida de står på.
Ha det bra!
Nisse