Från koltrastens horisont
Varje trädgård här har sin koltrast. Den sitter i sin buske och ser långt. Den sjunger tidigt så solen vaknar och sköter sina sysslor med vaksamhet. Den varnar andra när fara hotar och gläder sig åt ett halvt äpple. Koltrasten är svart men inte sorglig, gul men inte glättig och den kan också vara gråbrunmurrig så att den nästan inte syns. Det är en riktig vardagsfågel.
Det får mig att tänka på sist jag bodde i Norrköping. Där träffade jag på en koltrast varje dag. Jag kände mig glad varje gång jag mötte den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar